Hösten heter oktober

Det är mycket som händer när inget händer: ett blad faller till marken, ett till, ännu ett och marken gulnar. Medan ingenting händer håller så mycket på, tar hand om höstens brist på action, låter de gula löven singla medan timmarna går, skymningen kommer oss till mötes och luften känns svalare. “Hösten är ett stillastående vattenfall av guld” skrev jag i en dikt för länge sedan som om jag redan då visste att det inte händer så mycket i oktober.

Idag har Finn namnsdag – 16 oktober – och almanackan talar om att i natt kan förvänta oss halvmåne. Jag förbereder mig för morgondagens biblioteksbesök på Hammarö Bibliotek, där jag under rubriken “Margarin och solförmörkelse” men jag tänkte också berätta om den alldeles pinfärska dikt- och fotoboken Jag går där jag gick, som utspelar sig i mina strövtåg i hembygden.