 |
Bokpresentation |
|
Pris:
132 kr
| ISBN:
978-91-977554-5-0
| Språk:
Svenska
| Kategori:
Lyrik
| Utgivning:
2009 mars
| Format:
145x195
| Sidor:
80
| Lagerstatus:
Finns i lager
|
|
| Halvvägs nerför Vasagatan |
| Gunilla Witt |
 |
Diktsamlingen "Halvvägs nerför Vasagatan" är en livsberättelse i sex delar som utspelar sig både mitt i Göteborg och vid barndomens sjö utanför Alingsås. Eller från nynnande stigar till 4:ans spårvagn.
"Jag har sagt adjö till havet. Nu sitter jag i badrummet
med armarna runt skurhinken och speglar mig i vattenytan."
Gunilla Witt debuterade som poet 1997 med diktsamlingen Allt hon begär (W&W).
Recensioner:
Svenska Dagbladet/Årets böcker: Tom Hedlund skriver om Gunilla Witts diktsamling: "Existentiellt och djuppsykologiskt, manligt och kvinnligt, trasigt och helt, liv och död, skaver mot varandra i denna utomordentliga och omskakande precisionspoesi, där tonfallen skiftar, fraser bänds upp och bråddjup blottas."
"Witt skriver så oerhört, så direkt, så drabbande. Hon har ett tilltal, en röst som inte (s)viker, som håller sig stadig, som behåller den här stabiliteten genom hela samlingen: här är det onödiga bortrensat. Den här rösten nuddar aggressiviteten, närmar sig det bitska, vilket kan få en läsare att tänka på Kristina Lugn, i en anaforisk dikt – åtta stycken ”Jag vill att du …” – som dock är mindre panisk, med en mindre artikulerad fasa: vilket ändå bara är en annan slags fasa, inte mindre fasansfull, bara mer anad, mer dold. Förvisso finns här en desperationens humor, men sammanbrottet är ingen ytlig neuros, utan en högst påtaglig fara, en realitet som man inte leker med."
(bemur.blogg.se)
"Energiska dikter med suverän precision."
(Tom Hedlund i SvD)
"Det finns emellanåt partier i Witts poesi när den här obarmhärtiga dialogen och dialektiken på ett mindre lyckligt vis sluter dikten runt det privata, och blir menande på ett sätt som utesluter läsaren i stället för att gestalta.
Allra bäst blir det när poeten gör jaget till den deltagande poeten och duet till en plats, en rymd, en belägenhet med fönster och egenskap er, med gardiner och skuggor, där den andra människan befinner sig och inte bara i andanom tilltalas. Som i den inledande starka sviten om modern, och dikten Lilla syster.
"... en motståndskraftig påminnelse om den polyfona människans belägenhet. Jag läser den med sänkt huvud och stor respekt."
(Jan Karlsson i Bohusläningen)
Bäst är nog ändå den självbiografiska antologi som bildar mittvalvet i Halvägs nerför Vasagatan. Där sträcker dikterna ut och skruvar sig bort från den ursprungliga uppgör el sen. Där tar sig Gunilla Witt till exempel friheten att stoppa in den egna upplevelsen i ett tidstypiskt referat av en amerikansk raketuppskjutning, och vips uppstår en dubbelexponering som ska par både tidsbild och livserfarenhet.
Och ofta när Gunilla Witt skjuter in ett mellanrum i det existensiella anslaget, ett sånt som styckar den första känslan med en välplacerad poetisk grymhet, så lämnar hon mer plats för den läsandes upplevelse."
(Göran Sommardal i Kulturnytt, P1)
 Smakprov
 Högupplöst bild
|
| « det Blå |
|
|
 |
|
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
|
|
|
|
Högupplöst bild
